Hb (Blodstatus)
Bra att veta
Hb, hemoglobin, också kallat blodvärde, är ett protein som bildas i de röda blodkropparna. Det har till uppgift att fånga upp och transportera syre till kroppens alla organ där syret behövs för bl a blodbildning, energitillverkning och ämnesomsättning. Hemoglobinet bidrar också till att de röda blodkropparna bevarar sin form och struktur så att de lätt kan transporteras i blodkärlen. Hb-värdet analyseras ofta tillsammans med EVF och EPK för att bedöma blodets förmåga att transportera syre. Ett avvikande hemoglobinvärde är vanligt förekommande vid många olika sjukdomstillstånd.
Lågt hemoglobinvärde kan bland annat uppkomma vid:
- nedsatt produktion av de röda blodkropparna
- ökad nedbrytning av de röda blodkropparna
- blödning
- övervätskning
Ett lågt hemoglobinvärde betyder blodbrist (anemi). Kroppen behöver järn för att bilda hemoglobin. Brist på järn är den vanligaste orsaken till anemi, då kallad järnbristanemi. Hos kvinnor är det vanligt med järnbristanemi vid rikliga menstruationer. Blodbrist kan även uppkomma till följd av kronisk sjukdom, till exempel vid långvarigt nedsatt njurfunktion eller inflammationssjukdom Det kallas då för sekundär anemi. Andra orsaker till blodbrist kan vara brist på vitamin B12, brist på folsyra, långvarig alkoholkonsumtion eller blodcancer. Vid blodcancer brukar flera andra blodvärden samtidigt vara kraftigt påverkade. En så kallad övervätskning kan ge sänkt hemoglobinvärde. Kroppen har då av någon anledning samlat på sig extra vätska i blodbanan, vilket leder till utspädning av de röda blodkropparna i blodet. Symtom på blodbrist är bl a trötthet, yrsel, nedsatt kondition.
Högt hemoglobinvärde kan bland annat uppkomma vid:
- sänkt plasmavolym/intorkning
- hög produktion av de röda blodkropparna
- syrebrist
Högt hemoglobin ses ofta vid syrebrist i kroppen eller vid uttorkning. Uttorkning är den vanligaste orsaken. Uttorkad kan man bli om man har för lågt vätskeintag eller om man förlorat för mycket vätska, tex vid svettningar, kräkning och diarré. Blodet koncentreras då (plasmanivån sjunker) varpå blodet blir trögflytande och koncentrationen av hemoglobin höjs.
KOL, sömnapne, rökning och långvarig vistelse på hög höjd kan ge ett högt hemoglobinvärde. Detta på grund av att kroppen kompenserar syrebristen genom att öka antalet transportörer (röda blodkroppar) i förhoppning om att öka syretillförseln till kroppens celler. I sällsynta fall kan ett högt hemoglobinvärde orsakas av en benmärgssjukdom, Polycytemia Vera (PCV). Sjukdomen ökar tillverkningen av röda blodkroppar varpå koncentrationen av dessa ökar i blodet. Vid PVC ses också en förhöjning av blodvärdena EPK och EVF.
Andra orsaker som kan påverka Hb-värdet:
- Bruk av anabola androgena steroider kan öka antalet röda blodkroppar.
- Bloddoping med hormonet erytropoietin (EPO) kan ge ett förhöjt hemoglobinvärde.
- Läkemedelsbiverkning. Till exempel vätskedrivande läkemedel kan ge upphov till högt hemoglobinvärde, då till följd av intorkning.
Specifikt för kvinnor:
- Kraftig menstruation. Beroende på var kvinnan är i sin menstruationscykel kan hemoglobinvärdet variera under en månad.
- Lägre hemoglobinvärde ses ofta vid graviditet. Detta beror på att plasma- volymen ökar i blodet och hemoglobinvärdet späds ut.
