Glukos (Diabetes)
Bra att veta
Glukos, som också kallas blodsocker, utgör kroppens huvudsakliga energikälla. Glukos behövs för att cellerna och hjärnan ska kunna utföra sina funktioner. Kroppen strävar efter att hålla en så jämn glukosnivå som möjligt. Glukos får vi i oss via föda, men det finns också en resurskälla i levern. Eftersom glukosvärdet höjs vid matintag skall provet tas fastade för att få ett korrekt värde. För att sockret ska kunna tas upp av cellerna behövs hormonet insulin. När glukosvärdet via matintag höjs, frisätts insulin från bukspottkörteln. Insulinet hjälper glukos att ta sig in i cellerna varpå blodets glukosvärde sänks.Glukos, insulin och glukagon samarbetar med varandra. Om glukosvärdet sjunker för mycket frisätts hormonet glukagon från bukspottskörteln. Det stimulerar levercellerna så det i levern lagrade glukoset förs ut i blodbanan varpå glukosvärdet i blodet höjs. När bukspottkörteln producerar otillräckligt med insulin eller om cellerna i kroppen har nedsatt känslighet för insulin, blir koncentrationen av blodsocker för hög i blodet. Man har då diabetes. Vid diabetes typ 1 producerar bukspottkörteln för lite eller inget insulin. Då behöver man tillföra insulin intravenöst via sprutor. Vid diabetes typ 2 har kroppens celler blivit mindre känsliga för blodets insulin (insulinresistens). De kan inte längre ta upp tillräckligt med blodsocker, varpå blodets glukosnivå stiger. Man behöver då göra en livsstilsförändring och om nödvändigt ta läkemedel för att sänka glukosvärdet. Ett högt glukosvärde känner man sällan av förrän diabetes redan utvecklats.
Lågt P-glukosvärde kan bland annat uppkomma vid:
- för högt intag av insulin vid behandling av diabetes
- läkemedelsbiverkan
- undernäring, långvarig fasta eller hård fysisk träning
Ju mer insulin det finns i kroppen desto lägre är glukosvärdet. Fysisk aktivitet sänker glukosvärdet i blodet, detta pga att cellerna behöver mycket energi vid fysisk ansträngning. Kroppen frisätter då mer insulin för att cellerna ska kunna ta upp glukos i blodet varpå glukosvärdet sjunker.
Högt P-glukosvärde kan bland annat uppkomma vid:
- diabetes
- läkemedelsbiverkan
Fasteglukosvärde mellan 6.1-6.9 mmol/L anses vara riskvärden för diabetes. Upprepade höga mätningar av glukos tyder på diabetes. Höga glukosvärden som är obehandlade kan ge permanenta skador på blodkärl, njurar, nerver och ögon.
Kortisonbehandling ger förhöjt glukosvärde och långvarig kortisonbehandling ökar risken för diabetes typ 2.
Andra orsaker till högt glukosvärde:
- Infektion.Tillfälliga infektioner tex förkylning kan ge tillfälligt förhöjt glukos trots fasta.
- Stresshormoner, såsom adrenalin och kortisol kan höja glukosvärdet. Vid stark psykisk och/eller fysisk påfrestning kan man se ett höjt glukosvärde.