Kortisol (Hormoner)
Bra att veta
Kortisol är ett av kroppens viktigaste hormon. Det utsöndras av binjurebarken och styrs via signaler från hjärnan. Kortisolhalten påverkas av dygnsrytmen, med en topp på morgonen vid uppvaknandet och med låg produktion under sömn och vila. Systemet slås på när vi utsätts för stress och därför kallas kortisol ofta för ett “stresshormon”. Det hjälper oss att prestera bättre mentalt och fysiskt, när det gäller. Kortisolet får levern att bilda glukos av aminosyror varvid blodsockernivån höjs och vi får mer energi. Förutom att hjälpa till i kroppens ämnesomsättning, håller kortisolet blodtrycket på en jämn nivå och hjälper till att reglera immunförsvaret. Både låga och höga kortisolhalter är förknippade med stress.
Lågt kortisolvärde kan bland annat uppkomma vid:
- Långvarig och hög stress
- Addisons sjukdom
Långvarig och hög stress innebär att binjurebarken mer eller mindre konstant utsöndrar kortisol. Det kan leda till att den blir överansträngd och inte längre kan utföra sin uppgift, varpå kortisolnivån sjunker drastiskt. För låg kortisolhalt är ohälsosamt och kan bland annat leda till utmattningssyndrom. Ett lågt kortisolvärde kan också bero på Addisons sjukdom, en allvarlig autoimmun sjukdom där binjurarna inte längre fungerar som de ska. Om kortisolhalten i blodet är för låg påverkar det flera andra kroppsfunktioner negativt, kroppens blodtryck sjunker, immunförsvaret försämras och det kan medföra ökad trötthet och viktförlust.
Högt kortisolvärde kan bland annat uppkomma vid:
- Stress
- Chushings syndrom
Höga halter av kortisol är på lång sikt skadligt. Det påverkar kroppen på olika sätt och kan ge effekter som viktuppgång, förhöjt blodsocker och försvagat immunförsvar. Chusings syndrom är en allvarlig åkomma och beror på en kronisk överproduktion av kortisol. Det leder till bukfetma, depressioner och benskörhet.
